PopVet - Populärvetenskap

Populär Vetenskap

 

 

 

 

 

En annan populärvetenskaplig artikel: HDTV på svenska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alla lediga jobb i Sverige

 

Seniorsajt - Vi Seniorer

Att bränna böcker av kärlek

av Kristina Eriksson

Något som det inte talas så mycket om, är att det inom flera av våra världsreligioner, förekommer det brännande av böcker som en slags hedrande ritual. Det är heliga skrifter som i vördnad läggs på lågorna, i stark kontrast till de terroriserande bokbålen, som genom historiens gång utförts av ockuperande makter i ett försök att utrota ordets styrka.

Inom såväl judisk, kristen, islamsk, hinduisk, sikhisk, jainistisk och buddhistisk tradition återfinns ritualer för att visa vördnaden av den heliga texten. När utslitna exemplar av de gudomliga böckerna har uttjänat sitt syfte och behöver bytas ut tas de väl omhand. Som en äldre person som närmar sig sitt livsslut omhuldas även böckerna och de inlindas i vackra sidentyger och bäddas i sängar. Sedan kremeras, begravs de i jorden eller förs ut i ett vattendrag som ett tack till ordet de överfört via sin bokkropp från en gudom till oss människor.

Ofta ses de heliga texterna som ett förkroppsligande av Guds ord. Boken blir till ett fysiskt och besjälat objekt via ordet och via människans vördnad av den. Genom dagliga ritualer där texten är i centrum och där boken lyfts fram på ett altare skapas något fint av värde. Detta som delvis eller helt håller på att försvinna i samband med synen på böcker i dagens samhälle i och med mänsklighetens andra gudom kommersialismen dominerar. En bok vare sig den är i religiös form, eller i någon av de andra genrerna, har den i dag för oss näst intill tappat sin betydelse, vi köper bara en ny. För inte alls så länge sedan på 50-talet då en bok i present, till exempel ett exemplar utav Pippi Långstrump, kunde bli en skatt som sparades under alla kommande år. Nu läser vi istället texter via våra datorer och vi inhandlar våra böcker på allt från webbshoppar, stormarknader till bensinstationer. Dessa två behandlingssätt av litteratur står i stark kontrast till varandra och det är intressant att det omhändertagande förekommer i så många religioner och samtida med slit och släng eran.

En annan motsats till begravningen av heliga böcker är bokbålen som förekommit under historiens gång för att utöva makt. Ofta sågs texterna hotande och störande så de skulle utrotas. Att bränna böcker eller utföra censur framkallar ofta starka reaktioner hos de flesta av oss människor. Det är som det finns en inbyggd respekt för skrivna ordet. Nedan ser vi tavlan Miraklet i Fanjeux av Pedro Berruguete från slutet av 1400-talet (se figur 1) som visar hur inkvisitionen bränner böcker av katarer. Här var det en kamp om sanningen mellan de olika kristna inriktningarna, katolikerna och katarerna, de sistnämnda som ansågs vara kättare då de inte hade den korrekta tron. In på 1900-talet blev bokbålen en form av utövande av politisk makt mellan länder. På 2000-talet kunde vi återigen se exempel på bokbål, där en text kan ses som ond, då en kristen sekt i New Mexico i USA brände Harry Potter böcker.

Miraklet i Fanjeux
Miraklet i Fanjeux (1493-1499) av Pedro Berrugguete Wikimedia Commons

Om vi går tillbaks till de begravningsriter som utförs i dag, för att hedra gamla och utslitna heliga böcker, så ser vi som nämnts ovan att de förekommer inom många religioner. Men i denna text, är inriktningen mot islam och sikhism, två av världens stora religioner. Först tittar vi på sikhismen (se figur 2) där de i delstaten Punjab i Indien vördar sin heliga text Guru Granth Sahib. Orden till texten ses komma från Gud via de tio mänskliga guruer som tidigare har levat genom århundrade med starten av den förste Guru Nanak (1469-1539) fram till den tionde Guru Gobindh Sing (1666-1708). Själva boken Guru Granth Sahib ses som en Guru som lever via texten och även det sikhiska samhället (Guru Panth) bär på Guds visdom som lever via deras religiösa samfund. För att texten inte ska utsättas för skymfande och vanhedrande behandling, är det enligt lag sedan år 2007, endast ett boktryckeri the Golden Offset Press som får ge ut Guru Granth Sahib.

En begravning (the rite of the fire sacrifice (agan bhet samskar)) av sikhernas heliga bok Guru Grant Sahib går till så att böckerna sveps in i vita mantlar och bäddas ner i mindre sängar av järn. De har huvudkuddar och under ceremonins gång läggs ytterligare vackra tyger över böckerna. Det är en helig rit, som utförs med böneläsning och sång, i en religiös och vördande atmosfär. Böckerna kremeras så och efter tretton dagar tas deras aska omhand och sprids i en närliggande flod eller vattendrag. Den heliga bokens kroppsliga form, ses som en människas vara nedbrytbar, men texten är evig och lever vidare i de nya böckerna.

En begravning (the rite of the fire sacrifice (agan bhet samskar)) av sikhernas heliga bok Guru Grant Sahib går till så att böckerna sveps in i vita mantlar och bäddas ner i mindre sängar av järn. De har huvudkuddar och under ceremonins gång läggs ytterligare vackra tyger över böckerna. Det är en helig rit, som utförs med böneläsning och sång, i en religiös och vördande atmosfär. Böckerna kremeras så och efter tretton dagar tas deras aska omhand och sprids i en närliggande flod eller vattendrag. Den heliga bokens kroppsliga form, ses som en människas vara nedbrytbar, men texten är evig och lever vidare i de nya böckerna.

På samma sätt som sikhernas vördnadsfulla behandling av sin heliga bok Guru Granth Sahib så behandlar även muslimer sin heliga bok Koranen (al-Qur) med stor omsorg. Texten ses som helig och orden kommer som en länk från Gud. Begravningen av de utslitna exemplaren sker på helig mark som i en moské eller i mark som inte blir så mycket trampad på. Böckerna lindas in i tygstycken för att skyddas. En annan begravningsform är att bläcket från texten skrapas bort och sköljs ut i ett vattendrag. När Koranen förvaras till exempel i ett hem ska den placeras högt upp för att på så sätt visa dess värde.

Bokomslag The death of sacred texts
Bokomslag The death of sacred texts: ritual disposal and renovation of texts in world religions redaktör Kristina Myrvold © 2010 - Routledge

På muslimernas omhändertagande av sin heliga bok Koranen (al-Qur) finns det ett exempel på från Sydafrika, där en bonde från Durban år 2008, startat upp ett insamlingsföretag. Personen i fråga tar emot gamla och utslitna exemplar av Koranen som han sedan begraver på ett respektfullt sätt på sin egen mark. Även tidningar och pamfletter innehållandes texter ur Koranen på arabiska tas också emot. En idé fanns också på att reparera skadade kopior av Koranen och annan islamisk litteratur och ge ut till fattiga muslimer så att de också ska ha en chans att ta del av det heliga ordet.

Ytterligare ett exempel på hur Koranen kan tas omhand är från Pakistan där, det sedan år 1992, finns en begravningsplats för de gamla uttjänta böckerna. Här blir de insvepta i säckar av linnetyg och begravs sedan i ett grottsystem. Denna viloplats har i dag en egen webbsida och har öppet tre dagar i veckan, en dag för kvinnor, en för män och en för familjer.

Innan tryckpressen togs i bruk tog det cirka fyra månader att reproducera en ny Koran. Det var i Venedig år 1537 som den första Koranen trycktes, men i dagens läge är det Saudi Arabien som är en stor producent där det år 2007 tryckts över 150 miljoner Koraner. Nu förtiden finns den även översatt till flera språk för muslimer ska kunna läsa den på sitt modersmål över hela världen. Men det är en åsikt att vid en översättning av böckernas bok (al-kitab) från dess originalspråk arabiskan så går en del av det sanna budskapet alltid förlorat.

Det är en glädje att finna att det kan visas en sådan kärlek och vördnad inför skriften och bokens fysiska form. Detta till skillnad mot slit och släng och den massproducering av litteratur som annars råder. Det är bra att böcker har blivit mer lättillgängliga och ges ut i billigare former så att fler kan ta del av dem, men det är inget fel i att visa omsorg om dem, både i deras mer billiga som i exklusiva former. I dagens djungel av texter är det en bra motvikt att se hur de religiösa texterna blir omskötta och tillslut begravda. Det är på så sätt textens innehåll och bokens fysiska kropp blir till en skatt för dess ägare så som den är värd att vara.

Denna artikel grundar sig på boken Myrvold, Kristina (red.) (2010). The death of sacred texts: ritual disposal and renovation of texts in world religions. Farnham, Surrey, England: Ashgate.

Särskilt de två kapitlen nedan har använts där källor anges:
Relating, Revering, and Removing: Muslims Views on the Use, Power, and Disposal of Divine Words av Jonas Svensson.
Making the Scripture a Person: Reinventing Death Rituals of Guru Granth Sahib in Sikhism av Kristina Myrvold.

Bildförteckning
Pedro Berrugguete Miraklet i Fanjeux (1493-1499)
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Inkvisisjonen.jpg
Kristina Myrvold (red.) (2010). The death of sacred texts: ritual disposal and renovation of texts in world religions
https://www.routledge.com/The-Death-of-Sacred-Texts-Ritual-Disposal-and-Renovation-of- Texts-in-World/Myrvold/p/book/9780754669180

Publicerat 2016-07-07.

Sitemap  |  Copyright by Inskrift  -  Kontaktformulär (klicka)