PopVet - Populärvetenskap

Populär Vetenskap

 

 

En annan populärvetenskaplig artikel: HDTV på svenska

 

Avståndstabell Sverige

Pengarnas historia

Pengar har existerat ända sedan folk började byta varor med varandra, och behövde ett effektivt sätt att sätta ett värde på varorna. De första pengarna dök upp i samband med jordbruksrevolutionen för omkring 10 000 år sedan. Tack vare jordbruket växte samhällen och byar fram, bestående av flera tusentals människor, och då uppstod ett behov för ett offentligt valutasystem.

Varor som betalningsmedel

I den tidigaste betalningsekonomin användes många olika varor som handelspengar. Detta kunde till exempel vara dyra metaller som koppar, guld och silver, musslor, salt olja, tyger, byggvaror, bönor eller andra föremål som representerade värde för ett samhälle. I nära relationer byttes varor mot tjänster, eller mot andra varor då man kunde enas om ett motsvarande värde.

Fördelen med att använda metaller som betalningsmedel var att de inte ruttnade eller blev slitna, och värdet ansågs därför som hållbart. Metaller var även enkla att förvara och ta med sig på resor. Den mesopotamiska civilisationen utvecklade en stor ekonomi baserad på handelspengar, men använde även uppmätta mängder guld och silver som betalningsmedel. Babylon var det första samhället som utvecklade ett ekonomiskt system på det sätt vi upplever det idag, med juridiska kontrakt, skulder, lån och lagar. Pengar var absolut nödvändiga för att bysamhällen skulle fungera.

De första mynten tas i bruk

De första kända standardiserade pengaenheterna stammar från Lydien och Grekland på tidigt 600-tal f.Kr. Det här var präglade mynt, märkta med ord eller piktogram som bevis på äkthet. Mynten gjordes av elektron, en naturlig legering av guld och silver. I de grekiska stadsstaterna gjordes mynten huvudsakligen av silver, som i sin runda form såldes dyrt till Egypten och Anatolien.

Det romerska myntväsendet tog med sig mynt av guld, silver och brons till hela Europa. Det romerska imperiet var närmast självförsörjande med jordbruksprodukter, men importerade lyxvaror såsom germanska slavar, elfenben från Afrika, silke från Kina och peppar från Indien. Runt år 200 e.Kr. cirkulerade det omkring en miljon romerska guldmynt i den internationella handeln.

Den arabiska dynastin, inkluderade runt år 750 e.Kr. Mellanöstern, Nordafrika och största delen av Spanien. I dessa områden bodde välbärgade människor, och det fördes en livlig handel med hjärtat i Egypten. Vikingarna förde med sig slavar, honung och päls till Bagdad, och betalades i arabiska dinarer (guld) och dirham (silver). Dessa spred sig vidare genom vikingarnas handelsnätverk.

Spanjorerna upptäckte Sydamerika på 1500-talet, och tog med sig stora mängder guld och silver till Europa. Mängden ädelmetall i omlopp medförde att myntvärdet sjönk i förhållande till priset på varor, och matpriserna ökade betydligt.

Pengasedeln

Kinesiska handelsmän var de första som tog sedlar i bruk som betalningsmedel. Detta förutsatte ett byte i betalningsmedlens värde, från att mäta ett mynts värde i vikt till att mäta värdet som enhet. Problemet var att det var svårt att få användarna att tro på pengasedelns värde, och många sedelsystem kollapsade med påföljande bankkonkurs. År 1816 infördes guldstandarden av den brittiska regeringen, som garanterade att ett pund var värt lika mycket som 7,3 gram guld. Då blev folk villiga att använda sedlar som pengar, och systemet kopierades i övriga västliga ekonomier.

Pengar och bankbranschen

Bankbranschens historia är nästan lika lång som myntens. Resande handelsmän kunde ge lån eller upprätta kredit på sina kunder. Det fanns även utlånare i templen i antikens Grekland och Romarriket som både gav lån, tog vara på andras pengar (insättning) och växlade pengar från en valuta till en annan. Motsvarande system fanns i Indien och Kina.

Moderna banker likt dem vi ser idag, kan spåras tillbaka till renässansens Italien, och de rika familjerna Bardi, Peruzzi och Medici. Deras banker etablerade avdelningar över många delar av Europa. Under 1900-talet skedde stora förändringar inom bankbranschen, till följd av utveckling i telekommunikation och data. Bankerna kan nu bland annat operera över större geografiska områden. Efter finanskrisen på slutet av 2000-talets första decennium, som ledde till att en rad banker kollapsade, öppnades en ny diskussion om reglering av banker.

Elektroniska pengar

Elektroniska pengar har i stor grad ersatt mynt och sedlar, speciellt i Sverige. Detta är pengar som utväxlas med digitala metoder som till exempel via bankkort, mobiltelefoner och datorer. Länder som Norge siktar på att bli mynt- och sedelfria inom ett par år, och endast acceptera elektroniska pengar som betalning.

Den digitala utvecklingen gav förutsättning för crowdfunding att bli ett begrepp. Istället för att be banken om ett lån, kan projekt stöttas av privatpersoner. Intresset för crowdfunding har ökat efter att sociala medier, sociala nätverk och betalningsteknologi gjort det enklare att nå fram till potentiella bidragsgivare.

Virtuell valuta spås av många bli framtidens betalningsmedel. Bitcoin är en form av virtuell valuta som är fristående från centralbanken, och som kan användas som betalningsmedel utan involvering av en tredjepart (banken). Värdet fastställs på samma sätt som konkret valuta, och är beroende av tillgång och efterfrågan. Bitcoin har haft en formidabel ökning - de som köpte kryptovalutan år 2010 betalade bara några kronor, och kan idag sälja bitcoins för flera miljoner kronor.

 

Publicerat 2018-10-24.

Sitemap  |  Copyright by Inskrift  -  Kontaktformulär (klicka)